de är inte dina fiender. De är början på ett äventyr

Jag jobbar med ungdomar. De är stökiga, högljudda, spelar musik på sina mobiltelefoner. De dricker sjukt mycket vatten och äter onyttigt många chokladbollar. De snackar precis hela tiden. Pratar i munnen på varandra. Deras hår har olika färger och står ofta ut åt alla möjliga håll. De provar på nya saker och faller för grupptrycket. De söker uppmärksamhet och bekräftekse. Jakten efter att vara "någon" att "bli någon" genomsyrar deras små kroppar. Det är sjukt provocerande och störande. Jobbigt att prata med störiga och högljudda attityds frillor.

Vill man arbeta med människor får man räkna med att möta ofärdiga människor. Man får vara beredd på att vi är olika och att vi inte kommit lika långt. 

Vill man ha chans att påverka en ung generation ge "unga vuxna" en chans. Då måste man se förbi det ofärdiga och stökiga. Man måste se förbi allt som eventuellt kan provocera eller göra en rädd. Då måste man se till deras värde som människa, till att alla är värda en chans. Då måste du veta att allt är möjligt och att om folk bara visste det skulle de kunna göra precis vad som helst av sina liv.  Då måste du låta bli att stämpla dem eller sätta folk i olika fack. Då måste du våga möta människan öga mot öga. I kärlek och vänskap. Du är min vän inte min fiende. Och det är då det roliga äventyret börjar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0