vardagsgemenskap ("två män är mer än en kvinna" som killarna ville att inlägget skulle heta)

Jag har ju tidigare berättat att jag bor i ett kollektiv. Som jag skrivit tidigare så blir vi ett lite speciellt kollektiv med tanke på våra rutiner. Vi jobbar alla och har helt olika tider som håller oss igång om dagarna. Det gör vardagsgemenskapen vissa dagar minimal.

Ikväll tänkte jag skriva om den vardagsgemenskap jag just nu upplever. Pojkarna i huset har just bytt från att se på "Stolthet och fördom" (som de verkar vara mycket insatta i, till skillnad från mig eftersom jag är för tuff för såna filmer) till att spela fotbollsspel på xboxen. Min insats i gemenskapen är att vara dryg och klanka ned på deras tråkiga sysselsättning. I övrigt dricker vi väldigt mycket "Smil" just nu på grund av att vi alla tänkte "jag bor i ett kollektiv bäst att ta så det räcker" när vi plockade på oss av det som blev över efter festivalen frizon. 

Jag har tagit de tillfällen som blivit mig givna till att erbjuda boende åt behövande de senaste dagarna. Först ut var två tjejer som hette Anna som inte hade någonstans att bo efter frizon. De åkte med samma buss hem från frizon som jag och frågade om det fanns någon som kunde ge dem tak över huvudet för en natt. Trots "efter-frizonsjukan" och en enorm trötthet var det ingen tvekan att de skulle bo här. Det är ju sådant vi är till för tycker jag. Spännande möten med nya människor tack vare att man släpper dem innanför dörren till sitt hem. Sånt gillar jag. Jag gillar att pyssla om, så de fick smaka på lite förkylningsmedecin som jag hade och jag såg till att de åt ordentligt med youghurt och smil innan de somnade gott på loftet. Nästa vecka får vi besök av en kollega som kommer och bor med oss. Det är väl det gästsängar är till för? Att ha gäster sovandes på?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0