yosofine

ur allt ont som händer.

Det kan ju inte finnas någon som missat nyheterna om SAABs troliga undergång och Trollhättans krisläge. Det kan ju inte finnas många som missat att vi är i en finanskris. Eller att bilindustrin är förlusttyngd. Det kan ju inte finnas många som inte nåtts med budskapet att det är ute med oss. Tiden förändras och vi tvingas följa med.

Men är det egentligen så dåligt? Är det verkligen helt kört för oss nu? Eller på vilket sätt är det kört?

Den trygghetsvagga vi levt i är död. Vi har tvingats förstå att vi inte kan bygga vår trygghet på en fast anställning eller på många aktier i stora företag. För det är förgängligt. Vad ska vi nu ha vår trygghet i om vi inte kan lita på att industrin ger oss jobb? Vad ska vi nu lita på och ha vår trygghet i när Staten inte går in och hjälper när allt går åt pipan?

Svaret finns hos dig.  Antingen sätter du dig på din rumpa och väntar på att någon ger dig en lösning. Den kanske aldrig kommer. Eller så reser du dig upp, borstar bort dammet från dina axlar och börjar ta itu med det som kallas att överleva.

Det är inte ute med oss vi måste bara göra saker annorlunda.