hur kan något bortglömt vara så vackert?
När jag växte upp lärde jag mig att min smak var konstig. Det fanns ingen av mina vänner som uppskattade samma saker som jag. Det tog lång tid innan jag vågade gå på min magkänsla vad det gäller stil. Och ändå måste jag säga att jag stack ut rejält även då. Men då var det nästan ett måste. Jag hade sån inspiration och jag ville våga vara annorlunda. Jag är glad att jag vågade. Det har resulterat i allt möjligt kul genom åren.
Jag har alltid älskat bilder och vad olika miljöer kan skapa för stämning. Jag är inte den bästa fotografen men pappa har lärt mig passion för foton och för att fotografera. Jag älskar att vinkla och få fram just det där lilla som kanske ingen annan lade märke till när de gick förbi. Det är häftigt tycker jag hur något så vanligt och vardagligt kan bli så vackert.
När vi röjde på jobbet kunde jag inte låta bli att slungas med i den där inspirationen igen. Jag hittade nämligen något så vackert där bakom bland vår sopsortering. Kan någon gissa vad det är?
Rosten gör det ju bara finare
Hade tänkt bjuda på några bilder till men bloggverktygen är inte sig själva ikväll.
Jag har alltid älskat bilder och vad olika miljöer kan skapa för stämning. Jag är inte den bästa fotografen men pappa har lärt mig passion för foton och för att fotografera. Jag älskar att vinkla och få fram just det där lilla som kanske ingen annan lade märke till när de gick förbi. Det är häftigt tycker jag hur något så vanligt och vardagligt kan bli så vackert.
När vi röjde på jobbet kunde jag inte låta bli att slungas med i den där inspirationen igen. Jag hittade nämligen något så vackert där bakom bland vår sopsortering. Kan någon gissa vad det är?
Rosten gör det ju bara finare
Hade tänkt bjuda på några bilder till men bloggverktygen är inte sig själva ikväll.
Kommentarer
Trackback
