förunderlig nåd, utdrag ur min predikan

Vi vill inte känna till vår egen skuld, för vi skäms. Hade det inte varit för skammen över våra egna misstag skulle de inte ses som något annat än misstag. Och det är när vi väljer att dölja och sminka över misstagen som vi blir fångna i lögnen. Lögnen om att vi kan komma undan med det. Och det är här synden träder in. Synden är inte de misstag du gjort utan att du försöker dölja dem och att du därför drar dig undan från den ende som känner till dem förutom du.Din synd är att du vänder dig bort från Gud. Det är inte så att vi kan dölja något från Gud det ligger i Hans natur att veta allt. Därför blir det fånigt att vi ens försöker dölja vår synd och tro att vi kan komma undan med det.

 

Jesus söker efter de brustna lerkärlen.

Det är inte meningen att vi ska gå och kämpa med dåligt självförtroende, skam över våra brister eller våra misslyckade försök att vara heliga. Jesus vet om att vi är människor och i och med det fulla av misstag och misslyckanden. Han vet. Jesus vet att vi aldrig kommer bli några perfekta helylle människor, han ser vårt mörker. Så det lögnen försöker göra är att undanhålla oss från den kärlek Jesus är redo att visa oss trots våra sprickor. Det är därför du brottas.

 

Lögnens uppgift är att hålla dig borta ifrån sanningen, och dess syfte är att hålla dig i fångenskap. För enligt lögnen är det där du är trygg. Alltså så länge ditt verkliga jag inte avslöjas. Lögnen förvränger den verkliga förklaringen. Att det är i sanningen du blir fri.

 

Vi gör mindre väsen av oss om vi tror att vi är utelämnade till att själva kämpa oss fram. Lögnen vill få oss att tro att vi inte förtjänar den kärlek som Jesus har utan att vi måste prestera, ändra oss, för att förtjäna den. Och om vi lyssnar till det kommer vi hamna i en evig spiral som bara leder oss längre bort från kärlekens befrielse. Därför att Jesu kärlek aldrig kan förtjänas.

Det är därför vi har nåden. Nåden betyder att det inte är ute med oss, nåden betyder att du får ta emot kärleken precis sådan som du är. Och sanningen är den att den finns för just dig, just här, just nu.

Eftersom Gud vet allt om oss är det inte värt att försöka förställa oss eller verka bättre än vi är. Han vet ju hur bra vi egentligen är. Han vet ju allt. Häromdagen hörde jag en man säga ungefär så här, "jag ber mycket det är skönt att kommunicera med någon det inte lönar sig att ljuga för".  Vi syndar när vi försöker ge en annan bild av oss själva inför oss själva och inför Gud. Varför? Jo därför att vi så uppenbart förvränger sanningen. Lögnen vill få oss att tro att vi kan leva syndfritt om vi bara försöker. Lögnen vill att vi tror att Jesus är besviken på oss därför att vi hela tiden misslyckas. Men det är fel, det är inte så det ligger till.

Sanningen är att vi alla är spruckna lerkärl, trasiga smutsiga och fulla av mörker. Sanningen är att det inte finns något sätt för oss att leva syndfritt. Sanningen är att Jesus redan vet det.

 


Kommentarer
Postat av: evelina

Amen på att vi aldrig kan prestera oss till nåden och att Gud ser oss exakt där vi är!! Att vi är älskade just där. Att Jesus har dött för all gammal, nuvarande och framtida synd gör att Gud ser oss som rättfärdiga. Att Jesu blod är nog, den sanningen (och allt annat som är sant) gör oss fria.

Vi kristna kan inte höra detta nog många gånger!



Men, jag kan inte låta bli att reagera på hur du formulerar dig kring synden. Visst är det synd att gömma sig från Gud i ett lönlöst försök att skyla sin nakenhet och sina misslyckanden. Men om jag ser till mitt liv kan jag se en hel massa synd som inte bara kan klassas som misstag utan som handlar om medveten olydnad mot Gud och hans planer för mig. Det är inte saker jag bara råkat göra. Därför tror jag inte att vi ska acceptera vår egen synd under parollen -jag är bara människa/jag är bara brusten. Utan erkänna den och ta emot förlåtelsen - känna hur Gud gör rum i oss för mer av hans kärlek.



Dessutom är jag helt övertygad om att Gud vill att vi ska bekänna som synd och vända om ifrån vår strävan efter rättfärdighet i egen kraft (lönlöst), vår religiösa präktighet och lagiskhet. Jag tror också att Gud vill helga oss genom sitt levande ord och sin Ande - på så sätt växa mot Kristuslikhet.



Däremot är upptäckten av Nåden och vilan i Faderns famn förutsättningen för all helgelse.



Jag vet inte om jag lyckades formulera mig med den klarhet som synliggör skillnaden? Eller om jag issförstått din text?

2009-03-14 @ 16:46:18
Postat av: Anonym

jag är stammin nu som du märker ;)



oerhört bra tankar!

kan hända att det blir en sång...

kram vackra du

2009-03-14 @ 17:11:15
URL: http://www.myspace.com/ellenvingren
Postat av: yosofine

Evelina: Tack för din rika kommentar! Jag skulle nog varit tydligare i inlägget att temat var Sanning och att jag därför talade utifrån detta och inte om hela begreppet synd. För det är större och djupare än det jag skrivit. Kan försöka kort förklara mina tankar om synd, iallafall som jag tänker just nu. Jag tror i grunden att vi måste förstå att vi är människor, brustna med mörker. För när jag insett detta blir möjligheten att förstå nåden så mycket större. Jag tror det är farligt att tro att vi kan leva syndfritt för det ger oss en fel bild av verkligheten. Det är inte så att om man vuxit upp i kyrkan så är man utan synd eller om man blivit kristen så är allt lugnt sen. Vi måste ständigt inse att vi är syndare, frälsta av nåd. Det är stort.



Efter detta, när vi förstått det första, får vi ett ansvar, en skyldighet. Att inte utnyttja nåden och det Jesus gjort för min skull. Om jag haft ett möte med min chef och erkänt ett misstag, betyder inte det att det är ok att jag fortsätter göra samma misstag, min chef (som inte har nåd på samma sätt som Gud) kommer till slut tröttna och inte ta mig på allvar. Att jag är medveten om min egen synd gör att jag fångas i en växelverkan. I kärlek och respekt till den som gett mig nåd gör jag allt för att bättra mig. Men jag måste samtidigt åter och åter igen erkänna att jag aldrig kommer bli syndfri och falla tillbaka på nåden. Nådens betydelse är alltid densamma och därför får vi aldrig tro att vi kan bli fria från synd. För då skulle nåden vara verkningslös. Att leva i helgelse tror jag betyder att bli mer och mer medveten om mitt eget mörker. På så sätt kan nåden aldrig bli tråkig. Den är ständigt lika aktuell i mitt liv. Förstår du hur jag menar?



Ellen: åh kul att just du blivit stammis! Tack :-)! Ser fram emot att höra sången!

2009-03-15 @ 14:41:01
URL: http://yosofine.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0