ditt liv kan bli en bok
Vi tror ofta att det vi går igenom i livet inte har med Gud att göra. Och att de berättelser vi hör och läser om där personer mött Gud eller riktigt kommit till insikt är väldigt speciella och unika händelser. Såna som väldigt sällan händer oss. Framförallt inte oss supervanliga människor. Jag tror att det som gör dessa människor speciella är just att de insåg Guds ingripande mitt i de händelser som de själva stod i.
Vi lurar oss själva om vi tror att Gud bara ingriper hos speciella människor. Eller att vi är utanför Guds nåd på vissa områden. Det är kanske just precis de områden som du tror är utanför Guds nåd. Som är just det området där Gud vill visa sin nåd. Jag tror att upplevelsen av nåden och vad den innebär är personlig. Att den kan se olika ut. Därför att vi alla bär på olika erfarenheter och mörka hemligheter om otillgängliga platser i vårt innersta.
Min personliga erfarenhet är att just den mörka hemlighet som jag bar. Var platsen där Guds nåd skulle slå ned. Den brakade rakt in mitt i det mest sårbara. Och just där blev det möjligheten till ett helande. Som jag aldrig trodde skulle vara möjligt.
Men för att erfara detta krävs det ett samarbete. Jag behövde våga lämna alla delar i mitt liv i Guds händer. Vilket innebar att jag var tvungen att berätta vissa saker, ge upp andra men framförallt tillåta Gud att komma in på det området där jag kämpade med mitt liv. Och efter att jag gjorde det så tog det inte lång tid innan det hände saker inom mig. Många skulle säkert säga att det var en helt naturlig psykologisk effekt av vad jag gjorde. Och det kan mycket väl vara så. Men Gud känner väl våra kroppar och hur vi fungerar även psykologiskt? Han är väl inte bara vår kropps läkare utan även vårt hjärtas?
Det jag var med om krävde tid, tålamod, sorg och tårar. Men också massa dyrbara timmar hos en terapeut. Och jag är helt övertygad om att Gud var med i alla delar. Han gav mig mod att möta tankar. Visade på områden i mitt liv som behövde bearbetas. Och såg till att öppna tårefloden många gånger.
Och det är såklart man kan tro att det absolut inte hade något med Gud att göra. Men det är min tro. Att Han fanns där med mig. Och jag tror att Han gör det även för dig i det du går igenom. Att det är något vi kan välja att tro och därför också vara trygga och öppna i den process vi är i. Våga lära känna nåden som gäller i våra liv. Och ha någon att luta oss mot när det blir för tungt att bära.
Vi lurar oss själva om vi tror att Gud bara ingriper hos speciella människor. Eller att vi är utanför Guds nåd på vissa områden. Det är kanske just precis de områden som du tror är utanför Guds nåd. Som är just det området där Gud vill visa sin nåd. Jag tror att upplevelsen av nåden och vad den innebär är personlig. Att den kan se olika ut. Därför att vi alla bär på olika erfarenheter och mörka hemligheter om otillgängliga platser i vårt innersta.
Min personliga erfarenhet är att just den mörka hemlighet som jag bar. Var platsen där Guds nåd skulle slå ned. Den brakade rakt in mitt i det mest sårbara. Och just där blev det möjligheten till ett helande. Som jag aldrig trodde skulle vara möjligt.
Men för att erfara detta krävs det ett samarbete. Jag behövde våga lämna alla delar i mitt liv i Guds händer. Vilket innebar att jag var tvungen att berätta vissa saker, ge upp andra men framförallt tillåta Gud att komma in på det området där jag kämpade med mitt liv. Och efter att jag gjorde det så tog det inte lång tid innan det hände saker inom mig. Många skulle säkert säga att det var en helt naturlig psykologisk effekt av vad jag gjorde. Och det kan mycket väl vara så. Men Gud känner väl våra kroppar och hur vi fungerar även psykologiskt? Han är väl inte bara vår kropps läkare utan även vårt hjärtas?
Det jag var med om krävde tid, tålamod, sorg och tårar. Men också massa dyrbara timmar hos en terapeut. Och jag är helt övertygad om att Gud var med i alla delar. Han gav mig mod att möta tankar. Visade på områden i mitt liv som behövde bearbetas. Och såg till att öppna tårefloden många gånger.
Och det är såklart man kan tro att det absolut inte hade något med Gud att göra. Men det är min tro. Att Han fanns där med mig. Och jag tror att Han gör det även för dig i det du går igenom. Att det är något vi kan välja att tro och därför också vara trygga och öppna i den process vi är i. Våga lära känna nåden som gäller i våra liv. Och ha någon att luta oss mot när det blir för tungt att bära.
Kommentarer
Trackback
