lyfter skölden och reser mig upp

och alla ord som snurrar i huvudet. Alla tankar och all förvirring. Och all förtröstan på att allt kommer ordna sig. Att framtiden är ljus även om förutsättningarna idag ser få ut.

Om hoppet om att Gud ska få äran över den ljusa framtiden.

Att den inte beror på mig och mina förmågor. Att den inte hänger på min duktighet eller vilja.

Om lättnaden över att inte behöva bära allt själv.

Om inträdet i nya typer av gemenskap.

Om längtan efter framtiden.

Om sårbarheten som leder till fördjupad vänskap med människor långt borta.

Om vänner som består genom år som går och trots sprickor och sår.

Om solen som skiner och värmen som är påtaglig.

Om grönskan och alla blomster.

Om att allting kommer ordna sig.

Och om att det alltid oavsett hur det ser ut. Finns hopp.

I mitt liv finns det hopp.

Om allt det vill jag sjunga och mer därtill.

Därför att jag är en sårad soldat mitt i en strid.

Mot alla odds står jag kvar.

Jag lever. Jag finns till.
Amen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0