dagarna som går
Det är dagarna som går som är livet och den senaste tiden har vänner, jobb och vila stått i centrum. Jag dricker ingefärste och runt om mig ligger högar av damm och ouppklarade uppgifter som jag måste ta itu med. Men vi är på väg mot nya tider! Solen skiner på andra sidan köksfönstret och gräsmattan är alldeles krispig. Bjuder på lite fina bilder från förrförra helgen då det var min låtsasfödelsedag.
Rosor i frost är bland det finaste.
Alla olika skalor av blått och grått som naturen skiftar i.
Och när solen skiner börjar det gnistra. Jag älskar när hela världen gnistrar sådär. Åh det är så vackert!
Vi tog en promenad till platser där vi hängde mycket som barn. Snurrgungan var en riktig favorit. Tyvärr är det stora traktordäcket utbytt mot ett litet bildäck.
Och min gamla skolgård. Den är sig inte lik. Inte ens den här kullen är lik, den har ju blivit sjukt mycket mindre än när jag brukade leka där. Känner mig som en jätte som hoppar mellan stenarna som innan var stora som klippblock.
Och trappen där vi stod och sjöng "Du ska inte tro det blir sommar...". Skitliten.
Men det är väl så det är. Att perspektiven hela tiden förändras. Något som var jättestort och var hela världen ser helt plötsligt litet ut. Jag har haft tillfällen att tänka tillbaka på alla år nu ett tag. För jag närmar mig någon form av jubileum. Ska försöka knåpa ihop en liten historisk återblick någon dag.
Kommentarer
Trackback
