Jag har slutat fly.
Jag har slutat fly, jag lever här och nu i verkligheten. Jag har tidigare befunnit mig i världar som inte varit på riktigt. De har inte skildrat verkligheten som den är. De har gett mig bestämda uppfattningar och de har gett reaktionsmönster som jag ska följa. Men jag är inte där längre. För det är inte jag.
Jag lever i verkligheten som den är. Jag möter den utifrån den situation jag befinner mig i. Jag möter människor utifrån den verklighet som är och jag försöker tackla problem på samma sätt. Jag flyr inte för att jag blir rädd för hur jag ska hantera något. Jag har valt att stå kvar och vara mig själv i verkligheten. Jag har valt att göra det med min bästa vän och frälsare Jesus. Jag har märkt att Han passar väldigt bra i verkligheten. Han passar in väldigt bra i min verklighet. Jag försöker om något att ha ett Jesus perspektiv på mina problem och på allt jag möter. Men jag vill inte fly. Jag vill vara på riktigt.
Jag vill inte vara påklistrad och ha färdiga svar. Jag vill inte ha förutfattade meningar och jag vill inte fly från problem. Jag vill lyssna även på obehagligheter. För livet i verkligheten är fullt av såna. Obehagligheter och smärta och sorg och besvikelser och frågor.
Jag har därför bestämt mig för att sluta försöka passa in i någon mall. Jag får skapa mig min egen.
