yosofine

Det finns något jag längtar efter men som jag undrar om jag någonsin kommer uppleva? Det här med att låta en hel dag gå utan att göra något som helst produktivt utan bara sådant som tillhör livet. Och framförallt låta en sådan dag gå mig förbi utan det dåliga samvetet. För visst finns det dagar då livets alla göromål tar kål på alla "måsten" som jag har. Men då lägger jag mig utmattad på kudden med en liten gnagande känsla av att jag borde har skrivit minst en läsrapport också.

En stor del av min "måste borde"-lista är skolrelaterad. Nu ser jag ett ljus i tunneln och vet att jag snart kan lämna det och se att jag uppfyllt ett mål som för mig varit obeskrivbart.

Men jag har en misstanke om att det kommer fyllas på med nya "borden måsten" i framtiden. Jag misstänker det eftersom jag har en hel släkt som gör likadant. Äsch då.

Jag lovade mig som tonåring att jag inte ville leva det där stressiga livet. Jag ville vara mer i nuet så att jag hade tid för en fika på eftermiddagen med mina barn. Det är något jag fortfarande håller högt. Vi får se hur det blir när de dagarna kommer. Tills dess lovar jag mig själv att jobba med "måste borden" attityden.

Ett mål med nästa år är att läsa 4 böcker som bara är trevliga att läsa och inte undervisar eller är nyttiga på något som helst sätt. Det är en liten men god början!