yosofine

Den senaste tiden har jag upptäckt en sak. Det händer faktiskt att jag gör det. Tänker alltså.

Jo jag har tänkt på hur viktigt det är att träffa människor för att växa. Är man ensam så är det så lätt att man ser mer av sina brister än sina styrkor. Men det blir också svårt för mig att jämföra mig med annat. Men när jag i vardagen träffar människor så hjälper det mig att ge mig ett sammanhang. Jag sätter mig själv i relation till andra och ser var jag vuxit och vad jag kan bli bättre på. Ett tag i mitt liv var jag helt upptagen med att studera hur jag kunde bli bättre på allt från att snyta mig ljudlöst till att prata inför människor. Nu försöker jag fokusera på att se hur jag vuxit och utvecklats. Ett fantastiskt sätt att se hur man utvecklas och hur man faktiskt lärt sig en del är genom att arbeta med ungdomar. Därför att där visar det sig att jag samlat på mig en hel del kunskap och erfarenhet som kan hjälpa andra. Och att hjälpa andra är ju vad som gör mitt liv värt att leva, för det mesta.

Men att träffa andra människor ger också hjälp att se saker ur olika perspektiv. Klart man måste ha en inställning att man inte kan och vet allt själv för att det ska ge något. Men det är faktiskt riktigt fantastiskt att sitta och lyssna på hur olika människor ser olika på samma fråga. Och tänk vad jobbigt det är när man måste rannsaka sina egna motiv till sina åsikter. Men o så nyttigt.

Och tänk bara på hur andra människor kan ge inspiration när man själv har helt slut på ork och idéer.