vi går mot ljusare tider

Det är något som har hänt. Jag upptäckte det just. Andra måndagar efter att jag jobbat helg har jag svårt att ta mig för något innan det blir mörkt igen. Det är som att jag lever i en tjock smet som gör att jag inte orkar ta mig för något. Men det är något som har hänt. Jag har energi i kroppen, jag har redan städat undan på mitt skrivbord så att jag kanske äntligen kan laga högen med byxor. Efter det kan jag nämligen sy vad jag vill, men de ligger liksom överst på "att göra"-listan. Det som har hänt är solen. Solen skiner och tack vare det vita täcket som ligger överallt där ute så lyses hela min lägenhet upp och blir till ett ljusterapirum. Det är både varmt och ljust på en gång så det känns nästan som att jag är utomlands... eller möjligen febrig. Hur som helst. Solen gör underverk i min kropp och jag känner hur jag kanske äntligen kan komma tillbaks till skönare tempo så jag får något gjort i mitt liv.

Jag har även avklarat första delen av melodifestivalen. Jag är uppvuxen med det programmet. Det var få program som hela familjen samlades till när jag var barn. Så de få program då mina föräldrar också satt och såg på tv har blivit mig kära. Mitt i naturen, Vetenskapens värld och Melodifestivalen är förevigt speciella program.

Jag tänkte på en sak när jag såg på Melodifestivalen. För 10 år sedan var det inte särsilt kul att se på tävlingen för det var så tråkiga artister och inte särskilt intressanta låtar. Hela programmet kändes förlegat och det prioriterades inte alls. Men sen hände något. Det var som att någon vaknat och liksom upptäckt vilken möjlighet det där programmet var. Vilken potential som låg där och slumrade. Och på bara några år förvandlades programmet från ett program dit det var svårt att få tag på riktiga artister till det vi har idag där det är svårt att hålla dem ifrån programmet. Melodifestivalen har blivit  något att räkna med. De som deltar har sina låtar på topplistan året runt och om de inte varit populära innan så blir det de efter att ha varit med där. Situationen är helt ombytt. Men jag kan tänka mig att det inte varit smärtfritt. Förändringen kan inte ha varit helt lätt att ta itu med. Det har säkert varit många som klagat och kanske till och med i ilska rusat ut och slutat sitt engagemang för satsningen. Det finns säkert de som känner att Melodifestivalen inte alls är som det tidigare var och att det absolut var bättre förr.

Jag fick mig en tankeställare. Tänk om kyrkan skulle inse sin egen potential och vakna ur sin slummer. Inse att den lever på 2000-talet och faktiskt ta itu med sina "issues" från förr och sedan gå vidare. Det skulle säkert vara en del som stormar ut i ilska för att man bygger om möteslokalen och det finns säkert de som tycker att det var bättre förr... Men tänk om. Tänk om. Tänk om kyrkan blev något att räkna med?

Nu ska jag ut och möta solen i en riktigt härlig promenad.

Kommentarer
Postat av: Åsa D

Ja, tänk om det som sades och gjordes på söndagens gudstjänster/möten alltid skulle ha sin givna plats på löpsedlarna dagen efter...:)



Detta borde vara kyrkans uppgift:



"Move me! Scare me! Inspire me! Convict me! Stir me! Anger me! Surprise me! Ignite me! Thrill me! Just don’t leave me the way you found me when I walked through those doors!"

2009-02-09 @ 14:54:29
URL: http://rymdhundenlajka.blogsome.com
Postat av: yosofine

Ja tänk om kyrkan kunde beröra mer!! Sen handlar det ju inte om att kyrkan ska bli ett underhållningsprogram som skapar rubriker. Men det fattade du nog att jag inte menade :-).

2009-02-09 @ 17:03:39
URL: http://yosofine.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0