en tung vecka

Jag ville nog tänka att det skulle vara rätt ok ändå. Att jag inte skulle sörja eller att jag inte skulle sakna. Kanske var det så att jag egentligen inte ville veta av det just nu. Men det är svårt att bestämma när döden ska slå till. Svårt att värja sig för vad döden gör i våra liv. Samtidigt kan det vara så vackert. Livet har sin gång. Döden hör till livet. Mormor längtade efter att få flytta hem till Jesus. Hon pratade ofta om det och sista månaden tvingade hon oss i familjen att be att hon snart skulle få göra den sista resan. Hon var mätt på att leva.

Min mormor var en riktigt fascinerande kvinna. Hon efterlämnar inte mycket av materiellt värde men det finns en evig skatt som hon efterlämnat. Min mormor var tydligt märkt av livets outgrundliga vägar. Hon har nog inte haft det så lätt när man ser tillbaks på hennes liv. Och ändå har jag svårt att hitta en mer positiv och tacksam människa. Om jag skulle få ärva en liten bit av den inställningen i mitt liv skulle jag vara bland de rikaste på jorden. När mormor åkt in på sjukhus för sista gången sa hon till sköterskan att hon längtade hem. Sköterskan sa "ja det ska vi snart ordna till"... när sköterskan sen fick förklarat för sig att det inte var hem till mormors lägenhet utan hem till Jesus så blev hon ställd, hon hade nog inte stött på det tidigare. Jag är välsignad med mor- och farföräldrar som ända till dödsbädden talat så naturligt om Jesus för människor som inte vet vem Han är. Som på ett så naturligt sätt levt tro så att det märkts. Det var inte så att mormor drevs av en iver att slå bibeln i huvudet på folk. Det var inte så att hon kände sig tvingad att berätta om sin frälsare. Det var självklart för hon levde så nära honom. Det som finns i hjärtat talar munnen... du vet. Så tydligt att det var så och så tydligt blir det då när det inte finns i hjärtat. Det blir så tydligt när kristendomen blir ett åsisktsparti och inte en livsnödvändig verklighet. Det är så tydligt när Jesu ord blir mer slagord än hjärtslag. Så tydligt när det inte är en kultur vi är födda in i utan en tro vi räddats av.

Är det något jag vill eftersträva i det här livet så är det att få vara sån ända in på dödsbädden.

Kommentarer
Postat av: Åsa D

Fint formulerat "slagord istället för hjärtslag" :)

2009-03-07 @ 16:17:44
URL: http://rymdhundenlajka.blogsome.com
Postat av: evelina

instämmer med föregående läsare!

och visst vill jag att mitt liv ska förvandlas så. har just upptäckt hur svårt jag tycker att det är att tala på ett enkelt sätt om jesus och vad han gör i mitt liv, jag är hämmad av rädslor. förut har jag inte känt så mycket av en lust att göra det, men nu - nu önskar jag att jag tordes.

skulle vilja tipsa om en blogg: http://theresurgence.com/blog. vet inte om du har koll på den redan och mars hill church i seattle? vet att det finns några saker som krockar med ditt och mitt liv (kvinnor undervisar bara kvinnor där) men, det finns mycket gott att ta till vara på. att lyssna på undervisning därifrån har gett mig så mycket mat. gud välsignade med en sådan längtan och kärlek till bibeln som bara växt sedan i somras - så har det aldrig varit förr i mitt liv. bara mer eller mindre långvariga försök i egen kraft att leva i bibeln. skulle va intressant att höra vad du tänker om saker!!

ps. tack för att du förmedlade hopp om vår, det kanske tar sig nu då. :)

2009-03-08 @ 10:17:23
URL: http://ugglanharordet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0