ur min skattkammare

Min morfar var predikant och nu när mormor dog ärvde jag min Morfars gamla predikoutkast. Jag har skrivit om det förrut och troligen även citerat samma text. Men det är en sån fin text så jag tänkte bjuda på den idag igen.

"Du tro, att ditt tvivel och förtvivlan kastat dig från det område, där Guds förlåtelse och nåd och barmhärtighet och trofasthet lyser.. Du tror icke längre på dig själv. Sak samma, Tro på Jesus:han kan inte förneka sig själv. Gud har inte förlorat  tålamodet med dig. Om du faller varje dag, så vill han hjälpla upp dig varje dag. Du skall uppfyllas av nådens troféer, och varför skulle icke du bliva en sådan? Se, jag är Herren, alltkötts Gud skulle något vara så underbart att jag icke förmådde det? Jer 32:27

Öva tålamod med dig själv! Om väckelsens toner skola ljuda över landet, så måste du mottaga hoppets friska budskap, och istället för att ge tappt måste du gå in i Jesu Kristi tålamod. Detta är ditt behov. Måtte du fatta det underbara att Kristi förlåtelse är obegränsad, att en sådan kärlek vakar över dig, att om du också fölle tusen gånger, behövde du ändå icke förlora hoppet.

Om leret går sönder i krukmakarens hand, så plockar han upp  det igen och släpper inte taget förrän han gjort ett kärl efter sitt hjärta. Älska sist dig själv och sådan fröjd skall dig uppfylla, som aldrig åt en självisk själ blev given. Havblott tålamod och härlig frid skall fylla dig. Och jorden ses en himlens förgård bliven. Älska sist dig själv, och du skall växa till i anden. Du höra skall, förstå och fatta orden i Herrens kallelse till obetingad lydnad, och Herrens kraft blir din här på jorden."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0