yosofine

Jag har berättat att jag är ett missionärsbarn. Att jag bott 3 år i Liberia. Det är mer än 20 år sedan jag kom hem från landet. Men på många sätt har det landet präglat mig och den jag är idag. Inte bara på ett bra sätt. Det finns något så sorgligt och hjärtskärande med hela den Afrikanska kontinenten och Liberia är sannerligen inget undantag. De grymheter och den extrema fattigdom som finns och utspelat sig där är svår att ta i. Samtidigt ser jag det som en skyldighet att åtminstone se till att jag inte blundar för det som händer och har hänt där. Därför att när jag har kunskap så har jag inte längre någon ursäkt till varför jag inte på något sätt försöker bidra till en förändring.

Ikväll har jag tagit mig tid att se den här dokumentären.

Det finns bilder på byggnader i den här dokumentären som jag fortfarande minns. Det är några av de få egna bildminnen jag har från det landet. Och jag kan fortfarande förstå dem när de pratar liberianenglish. Men trots det är det svårt att ta in vad som utspelat sig där.