på video för frizon
Och eftersom jag tycker att frizon är så himla bra så vill jag uppmana dig som läser min blogg att passa på att köpa biljett. Skulle du ha svårt att komma ifrån jobbet i år så vill jag starkt uppmana dig till att lägga semestern annorlunda nästa år. Den här videon är bara en av anledningarna.
1999 åkte jag iväg till närkeslätten för några vänner till mig var med och arrangerade en ny kristen festival. Jag hade packat ned mina slitna adidas skor. Mina egensydda byxor i vindtyg och min omgjord t-shirt där jag hade broderat konstiga mönster på bröstet.
Vi åkte i mina föräldrars gamla volvo och vi sov i bilen och i ett tält som vi hade tagit med oss. Vädret var perfekt, soligt och varmt.
Vi var inte så många på festivalen. Minns inte men tror inte vi var över 1000 personer ens. Men det var en riktigt häftig stämning. Sköna konserter och inspirerande möten och seminarier. Det som gjorde störst intryck på mig var mångfalden. Att det fanns så många kristna som såg ut och betedde sig på så olika sätt.
Själv hade jag tappat tron och hoppet på Gud. Jag var låst i alla beteendemönster och frikyrkokultur som präglade min uppväxt. Att man kunde ha svart hår, nyckelkedja på höften tatueringar och samtidigt vara radikal troende gick inte ihop med vad jag lärt mig.
Framför scenen dansade vi och sjöng. Vi hoppade oss svettiga och sög åt oss av tal om att Gud kallat oss till något speciellt i det här landet. Precis sådana som vi var.
Sista kvällen på frizon tog jag världens och livets viktigaste beslut. Jag gick fram till scenen för att ta beslut om att bli en efterföljare till Jesus Kristus. Med allt det jag hade inom mig. Alla gåvor, all längtan.
10 år senare är den upplevelsen fortfarande det jag återkommer till. Hela tiden. Den största nåden.
