Ödmjukhet

Börjar den här bloggen rätt lugnt. Är fortfarande ganska ny på vad det här med blogg egentligen är och hur jag kan använda den. Jag skulle vilja att det här fick vara ett skissblock för mina tankar ideer och bilder.

ödmjukhet

Personen på bilden ser ju cool ut.  Och cool är han också, tycker iallafall jag. Han sjunger i ett band som jag tycker mycket om, Extol. Jag lyssnar på en hel del olika musik just nu t ex lyssnar jag på buena vista social club. Men om jag ska säga en stil som jag tycker om mer än någon annan så måste jag säga rock och framförallt hårdrock och metal. Inte alltid för att det är vad jag lyssnar mest på. Men för hela den kulturen som kommer med, klädstilen, variationen av olika musikstilar och uttryck. Jag vet inte riktigt vad det är, kanske kombinationen av hårt och mjukt. Musiken, klädstilen och utseendet kan ofta vara väldigt hårt men insidan är desto mjukare. Just den kombinationen är väl den jag känner igen mig mest i, kanske för att jag haft behov att gömma sötheten i en hårdare förpackning. Kanske för att jag är hårdare än vad man kan tro. Eller kanske för att ångesten och all depression halva livet präglat mig till att se livet ur ett hårdare perspektiv. Nä jag vet inte. Men jag imponeras så av den här kombinationen, av det hårda och det mjuka. Det stora och det ödmjuka. Det coola och det samtidigt töntiga. Kontrasterna som är så spännande att slå samman till något som hör ihop. Så ofta som längtan att bli accepterad tvingar till förändring av det som verkligen är jag, men ofta märker man när man skalat bort sina drag att man fortfarande inte känner sig accepterad. Kan det vara så att själva längtan skalar bort det som faktiskt gör att man blir accepterad?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0