berättar en hemlis

Igår blev jag kallad för modetjej. Det var nog första gången jag blev kallad det, iallafall som jag själv kan komma på. Och jag insåg då att det är sant och kanske ännu mer sant om en månad. Jag har alltid älskat mode och kläder. För mig har det alltid varit ett självklart sätt att uttrycka sig genom. Min passion väcktes tidigt och jag tror Huset Eliott har en liten del i det. Men mamma är också skyldig som lät mig sy mina egna kläder från det att jag var liten. Hon sydde upp en hel del kläder som jag ritat och bestämt hur de skulle se ut. Under åren har stilarna förändrats en massa. Jag har nog testat de flesta stilar man kan. Det har varit väldigt roligt. Kläder och mode är väldigt roligt tycker jag. Det är ett sätt att avväpna situationer. Man kan skapa humor och perspektiv på saker genom vad man har på sig. Man kan ge en känsla av frihet och jag tror man kan tillbe Gud genom sin klädstil.
Ett plagg kan säga så mycket. Säga så mycket om tiden vi lever i, och personen som bär det.
Det kan inspirera.
Och det kan vara bara helt galet.
Och jag har glädjen att meddela att jag kommer få grotta ned mig ännu mer i denna kläddjungel. För om en månad börjar jag som klädansvarig på Erikshjälpens second hand här i stan!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0