yosofine

 I fredags blev jag bjuden på konsert, vi var och såg newworldson ett band från Canada tror jag. De var väldigt röjjiga och radikala. Bilden e sjukt dålig för jag satt så långt bak. Och det säger lite om känslan, jag kände mig gammal men tacksam. Kvällen präglades väldigt mycket av min tacksamhet över att det finns såna här band som tonåringar kan hoppa sig svettiga till. Tacksam att jag fick vara med om sådana konserter som gav mig en kul upplevelse men framförallt en stark Guds upplevelse.


Sen var det helg och måndag och då var det disk disk disk. Och en gnutta träning och film också. Är ändå lite nöjd med att min disk kan se så snygg ut.


Tisdagen den 20 januari 2009 bevittnade och jag min Käreste historia. Tillsammans med den "ur-amerikanske"-rätten hamburgare. Klumpar i halsen och tårar på kind. Fy vilken mäktighet att få vara med om. Särskilt starkt blir det efter att nyligt ha sett filmen om hur Bobby Kennedy mördades.


Så föddes lilla Putte. Han växte fram sakta i mina händer jag utformade hans ögon, svans, tassar och kropp och såg att det var gott. Han är nummer 1 i en kommande serie gosedjur för yosofine. I serien utlovar jag elefanter, råttor och förhoppningsvis någon form av björn. Och kanske en kanin?

Putte i helkroppsbild.


Putte inslagen i paket och på väg till lunchen där han ska överlämnas.

En gnutta jag.


Putte kommer bli väl omhändertagen i hans nya hem. Enligt säkra källor ligger han nu och myser med E i sängen.


Mitt nya hälsosammare liv präglas av halva semlor på konditori med Käreste och fruktansvärd träningsvärk. Hur kan det bli värre två dagar efter? Känns som jag har två 50kilos tyngder på armarna som drar dem nedåt. Jag unnade mig en paus i jobbandet (hade ändå jobbat 9.30-17.00 med bara 30 min rast så jag tyckte jag kunde få 1 timme med K) och vi gick till Vasa konditoriet som faktiskt ändå är lite mysigt om man sitter på rätt ställe.

Detta är mina senaste dagar. Hur har du haft det?